• Print
  • Share
Domar och förhandsbesked i januari 2018 Av Asbjörn Eriksson
den 29 januari 2018

 

Skattfritt bidrag till golfspel
HFD:s dom den 12 januari 2018, Mål nr 4301-17 (överklagat förhandsbesked)
Personalvårdsfömåner är skattefria om de bl.a. är av mindre värde och erbjuds hela personalstyrkan. Till skattefria förmåner räknas sedan slutat av 1980-talet bl.a. möjligheten till ”enklare slag av motion och annan friskvård”. När den ursprungliga bestämmelsen infördes betonades i förarbetena att förmånen skulle vara av enklare slag och inte kräva tillgång till dyrbar utrustning för att kunna utöva motionsaktiviteterna. Golf och segling nämndes uttryckligen som exempel på motion som inte skulle anses vara av enklare slag.

A:s arbetsgivare erbjöd ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr till alla anställda. A avsåg att använda bidraget för att betala banavgifter för att spela golv på pay and play-banor samt för ett säsongkort för att öva golfslag på en driving range. De totala kostnaderna för honom skulle komma att uppgå till 7 000 till 8 000 kr per år. A ville veta om friskvårdsbidraget på 4 000 kr skulle räknas som skattefri förmån.

Skatterättsnämnden ansåg att friskvårdsbidraget skulle vara skattefritt. Skatteverket överklagade och menade att begreppet ”enklare slag” skulle tolkas restriktivt och hänvisade till de uttalanden som hade gjorts i förarbetena om bl.a. golf.

HFD konstaterade att lagtexten inte utesluter sådan motionsformer som inte är av enklare slag. Det väsentliga bör, enligt domstolen, vara att hela personalen kan ta del av förmånen och att ingen ska behöva avstå från att utnyttja den på grund av att den kräver tillgång till dyrbar och avancerad utrustning. HFD noterade att det i senare förarbeten uttalats att rättstillämpningen förutsattes beakta samhällsutvecklingen och förändringarna i synen på olika sporter. Mot den bakgrunden konstaterade domstolen att synen på golfsporten liksom förutsättningarna att spela golf har förändrats sedan bestämmelserna om skattefrihet ursprungligen infördes. Eftersom friskvårdsbidraget ska utgå till hela personalen och värdet av förmånen uppgår till 4 000 kr utgör den en skattefri förmån.

Kommentar:
Med anledning av domen reagerade Skatteverket omgående och ändrade i mitten av januari 2018 sitt meddelande om vissa förmåner för beskattningsåret 2018 (SKV M 2017:17). Meddelandet ska tillämpas retroaktivt på beskattningsåret 2017.  Från att tidigare uttryckligen har exkluderat golf, segling, ridning och utförsåkning från skattefria förmåner har verket gjort en helomvändning och räknar upp de aktiviteterna samt dykning och kajakpaddling som exempel på skattefria motionsformer. Uttrycket ”mindre värde” har tidigare inte preciserats men i den nya versionen av meddelandet anges att ”mindre värde” motsvarar 5 000 kr.

Företrädaransvar – grov oaktsamhet?
HFD:s dom den 15 januari 2018 Mål nr 3547-16 och 3544-16
Den som är företrädare för en juridisk person, som inte har betalat skatter och avgifter är – tillsammans med bolaget – skyldig att betala skatterna och avgifterna om företrädaren inte har vidtagit verksamma åtgärder, exempelvis ansökt om konkurs eller företagsrekonstruktion senast på förfallodagen. En grundläggande förutsättning är att underlåtelsen att betala har varit uppsåtlig eller grovt oaktsam.

Skatteverket hade ansökt om att A, som en av två ordinarie ledamöter i bolaget skulle, åläggas att betala bolagets skatter och avgifter på cirka 550 000 kr. Beloppet hade förfallit till betalning den 14 oktober 2013. Bakgrunden var i korthet följande: I juni 2013 visade en kontrollbalansräkning att bolagets egna kapital understeg hälften av det registrerade. Under sommaren 2013 gick dock verksamheten bättre men bolaget var fortfarande beroende av en checkräkningskredit. Den 10 oktober 2013 drog banken in bolagets checkkredit utan förvarning och spärrade bankkontot i strid med avtalet. Skatterna och avgifterna förföll till betalning den 14 oktober 2013. Den 15 oktober beslutade tingsrätten på ansökan av bolaget nästa dag om företagsrekonstruktion. Förfarandet misslyckades och bolaget försattes i konkurs i mars 2014.

Underinstanserna hade ansett att A hade varit grovt oaktsam.

A invände att de medel som fanns tillgängliga på banken hade varit avsedda att användas för betalning av skatterna och avgifterna. Bankens åtgärder kom som en överraskning, särskilt som bolagets styrelse hade haft regelbundna möten med banken. Han hade varken insett eller bort inse att banken skulle spärra bankkontot. Efter bankens åtgärder vidtog han omedelbart åtgärder.

HFD noterade att bolaget före den 10 oktober hade tillgång till likvida medel för att betala skatterna den 14 oktober och ansåg därför att det var försvarligt att fortsätta driften fram till indragningen av checkkrediten och att bolagets bristande betalningsförmåga var en följd av oförutsedda händelser fyra dagar före förfallodagen. Eftersom styrelsen omedelbart efter bankens åtgärder först försökte skaffa extern finansiering och när det misslyckades, ansökte om företagsrekonstruktion dagen efter förfallodagen den 14 oktober, ansåg domstolen att agerandet inte kunde betecknas som grov oaktsamhet och undanröjde underinstansernas domar.

Väsentlig anknytning?
Skatterättsnämndens förhandsbesked 2017-12-11 (dnr 42- 17/D) och 2017-12-22 (dnr 70-17/D)
Personer som emigrerar från Sverige kan anses obegränsat skattskyldiga här om de även efter utflyttningen har tillräckligt stark anknytning till Sverige. En tung anknytningsfaktor är en bostad som varit de utflyttades permanentbostad före utflyttningen. Exempel på andra omständigheter som kan medföra obegränsad skattskyldighet i Sverige är om personen bedriver näringsverksamhet här eller innehar tillgångar som – direkt eller indirekt - ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Båda förhandsbeskeden ger vägledning när det gäller de nämnda omständigheterna.

(dnr 42-17/D)
I det första förhandsbeskedet ska makarna A och B flytta ut från Sverige och vill därför få besked om huruvida de är begränsat eller obegränsat skattskyldiga efter utflyttningen. A äger en jord- och skogsfastighet med makarnas permanentbostad. Den ska avstyckas och säljas medan A kommer att behålla mark och skog men inte bedriva någon aktiv verksamhet på den. Han äger också en fritidsfastighet, som utgjorde B:s permanentbostad under perioden 2005 – 2011. A äger också samtliga aktier i Z AB och sitter i bolagsstyrelsen. Genom en bank förvaltas bolagets kapital, som härrör från försäljningen av ett dotterbolag. Bolagets kapital har placerats i börsnoterade bolag och understiger 10 % i varje bolag.

Skatterättsnämnden noterade att makarna inte skulle komma att inneha en fastighet som utgjorde permanentbostad vid utflyttningen och noterade att det hade förflutit sex år sedan fritidsfastigheten hade utgjort permanentbostad för B. Nämnden konstaterade vidare att A inte skulle vara aktiv i förvaltningen av den återstående jord- och skogsfastigheten; innehavet ska ses som en ren kapitalplacering. Eftersom ingen egentlig rörelse bedrivs i Z AB ansåg nämnden vidare att A inte har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet. Slutligen noterade nämnden att aktieinnehav som understiger 10 % enligt praxis inte anses ge ett väsentlig inflytande i näringsverksamhet, varför inte heller de indirekta aktierna utgör en anknytningsfaktor.

Makarna ska mot den här bakgrunden inte anses som obegränsat skattskyldiga efter utflyttningen.  

(dnr 70-17/D)
I det andra förhandsbeskedet är makarna A och B svenska medborgare men utflyttade sedan 2010. De har kvar den hyreslägenhet, som var deras permanentbostad före utflyttningen och är fortfarande folkbokförda på lägenheten. A äger också en jordbruksfastighet i Sverige. Mark och skog är utarrenderade och han är inte aktiv i driften. Mangårdsbyggnaden på fastigheten används som fritidsbostad vid besök i Sverige. A äger dessutom 0,02 % av aktierna i X AB och samtliga aktier i ett vilande aktiebolag.

Makarna önskade besked om huruvida de ska anses obegränsat skattskyldiga om de 1/ behåller hyreslägenheten och 2/ om de säger upp lägenheten.

Skatterättsnämnden slog fast att makarna är fortsatt obegränsat skattskyldiga här om de behåller lägenhet. Motsatsvis blir de begränsat skattskyldiga om de säger upp den. Förhandsbeskedet bekräftar att den som behåller sin permanentbostad vanligtvis inte anses utflyttad. Båda förhandsbeskeden bekräftar också att ett passivt innehav av en näringsfastighet ses som en kapitalplacering och därför inte medför obegränsat skattskyldighet. Innehavet av aktier i ett vilande bolag innebär inte heller en anknytningsfaktor eftersom det inte innebär ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.

Uttagsbeskattning för dispositionsrätt till golfspel
Skatterättsnämndens förhandsbesked 2017-12-18 (dnr 51-16/D)
Om varor säljs eller tjänster tillhandahålls till ett pris under marknadsvärdet ska det normalt resultera i uttagsbeskattning. När det gäller varor – men inte tjänster - kan uttagsbeskattning underlåtas enligt underprisreglerna under vissa förutsättningar. Uttagsbeskattning vid tjänster som har ett värde som är mer än ringa ska ske om det inte föreligger affärsmässiga skäl.

Den allmännyttiga föreningen Golfklubbens golfbana hyrs ut till klubbens dotterbolag, AB X. Bolaget driver golfbanan och upplåter den för spel. Golfklubben har rätt att disponera tio procent av de bokningsbara tiderna utan ersättning. Skatterättsnämnden konstaterade att AB X betalar hyra för hela året utan nedsättning för klubbens dispositionsrätt och att bolaget står för samtliga driftskostnader. Mot den bakgrunden ska bolaget uttagsbeskattas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för dispositionsrätten.